JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Besittningsskydd

Här hittar du svar på vanliga frågor som rör bostadshyresgästers besittningsskydd.

En bostadshyresgäst har normalt ett direkt besittningsskydd. Det innebär att hyresavtalet i regel ska löpa vidare även om hyresvärden har sagt upp det.

Men det finns situationer då besittningsskyddet kan brytas, till exempel

  • när hyresgästen inte har betalat hyran eller har betalat hyran för sent
  • när hyresgästen har stört sina grannar
  • när hyresgästen i annat fall i hög grad har åsidosatt sina förpliktelser
  • när huset ska rivas eller byggas om i stor omfattning
  • när den som hyr ut ett en- eller tvåfamiljshus ska bo i det själv eller ska sälja det

Det är hyresvärden som ska bevisa att det finns skäl för att avtalet ska upphöra.

I undantagsfall saknar hyresgästen besittningsskydd eller får besittningsskydd först efter en viss tid. Du kan läsa mer om detta i svaren till de två frågor som följer efter denna.

Du hittar lagreglerna i 12 kap. 45, 45 a och 46 §§ jordabalken.

Enligt huvudregeln gäller besittningsskyddet från uthyrningens första dag.

Så är fallet i följande situationer:

  • Hyresgästen hyr en lägenhet direkt av den som äger fastigheten (förstahandsuthyrning).
  • Hyresgästen hyr av någon som i sin tur hyr minst tre lägenheter av fastighetsägaren (blockuthyrning). Förstahandshyresgästen kan här till exempel vara en kooperativ hyresrättsförening eller en studentbostadsstiftelse.
  • Hyresgästen hyr ett omöblerat rum direkt av en fastighetsägare (förstahandsuthyrning).

Du hittar lagreglerna i 12 kap. 45 § jordabalken.

Vid en upplåtelse enligt lagen om uthyrning av egen bostad ("privatuthyrningslagen"), saknar hyresgästen helt besittningsskydd. Så är till exempel normalt fallet när en bostadsrättshavare upplåter en bostadsrätt i andra hand och när en villaägare upplåter en lägenhet i ett en- eller tvåfamiljshus, men det finns några undantagssituationer.

I vissa fall har en bostadshyresgäst inget besittningsskydd, i andra fall får hyresgästen besittningsskydd först efter viss tid.

En inneboende får aldrig besittningsskydd. Med inneboende menas en person som hyr en bestämd del av uthyrarens egen bostad och som inte har gemensamt hushåll med den som hyr ut.

En hyresgäst som genom en separat skriftlig överenskommelse med hyresvärden har avstått från besittningsskyddet har inget besittningsskydd under den tid och i de situationer som överenskommelsen gäller. Vissa sådana överenskommelser gällar bara om de godkänts av hyresnämnden.

En hyresgäst som har förverkat sin hyresrätt förlorar besittningsskyddet.

En andrahandshyresgäst som hyr en hyreslägenhet får besittningsskydd först när andrahandsupplåtelsen har varat längre än två år i följd.

Den som hyr ett möblerat rum får besittningsskydd först när förhyrningen har pågått längre än nio månader i följd.

Den som hyr en lägenhet för fritidsändamål får besittningsskydd först sedan förhyrningen har pågått längre än nio månader i följd.

Du hittar lagreglerna i 12 kap. 45 och 45 a §§ jordabalken och information om avstående från besittningsskydd under menyn "Besittningsskydd".

Vid en upplåtelse enligt lagen om uthyrning av egen bostad ("privatuthyrningslagen"), saknar hyresgästen helt besittningsskydd.  Så är till exempel normalt fallet när en bostadsrättshavare upplåter en bostadsrätt i andra hand och när en villaägare upplåter en lägenhet i ett en- eller tvåfamiljshus, men det finns några undantagssituationer.

Om du och din bror inte har ett gemensamt hyreskontrakt har din bror inget besittningsskydd. Han räknas alltså varken som din hyresgäst eller som din sambo.

Det är bara en hyresgästs make eller sambo som har besittningsskydd trots att han eller hon inte själv är hyresgäst.

Din bror kan alltså inte få hyresavtalet förlängt för egen del om du eller din hyresvärd skulle säga upp det.

Däremot kan din bror ha rätt att ta över ditt hyresavtal eftersom ni är närstående. Du kan läsa mer om när detta är möjligt under menyn "Överlåta bostadslägenhet".

Du hittar lagreglerna i 12 kap. 33, 34 och 47 §§ jordabalken och i 1 § sambolagen.



Senast ändrad: 2015-05-05