JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Användning och skick

Här hittar du svar på vanliga frågor som rör bostadslägenhetens användning och skick.

Följande punkter är viktiga att tänka på när du använder lägenheten:

  • Du ska använda lägenheten för "det avsedda ändamålet", det vill säga som bostad.
  • Du ska vårda lägenheten och det som hör till lägenheten väl.
  • Du får inte störa dina grannar och du måste se till att inte heller din make/ sambo, dina barn, dina gäster eller dina hantverkare stör.
  • Du ska "bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten". Det kan bland annat innebära att du inte får skräpa ner eller parkera fel.

Om du inte iakttar dessa ordningsföreskrifter kan du bli uppsagd och förlora lägenheten. Hyresavtalet sägs oftast upp med vanlig uppsägningstid - som regel tre månader - men det kan också sägas upp till omedelbart upphörande. I det förra fallet prövar hyresnämnden förlängningsfrågan, i det senare är det allmän domstol som avgör.


Du hittar lagreglerna i 12 kap. 23-25 §§, 42-44 och 46 §§ jordabalken.

Det beror på när på dygnet du spelar, hur ofta du spelar och hur länge du spelar varje gång. Något generellt förbud mot att spela eller sjunga i sin lägenhet finns inte.

Även om det inte uttryckligen står i lagen är det allmänt accepterat att man inte får störa sina grannar efter klockan 22 på kvällen och före klockan 08 på morgonen. Men det innebär inte att du kan spela hur mycket och hur högt du vill på annan tid av dygnet. Du måste vara särskilt noga med att ta hänsyn till dina grannar om du bor i ett flerfamiljshus.

Var gränsen går får avgöras från fall till fall. En hyresrättslig bedömning blir aktuell först om hyresvärden säger upp hyresgästen.

Säger hyresvärden upp avtalet till omedelbart upphörande ska allmän domstol döma. Sägs avtalet i stället upp med vanlig uppsägningstid, ska hyresnämnden avgöra frågan.

Du hittar lagregeln i 12 kap. 25, 42-44 och 46 §§ jordabalken.

Ja, du är ansvarig om den som skadar lägenheten

  • hör till ditt hushåll
  • är din gäst
  • är inneboende hos dig
  • är hantverkare och arbetar för din räkning i lägenheten.

Du ansvarar bara för sådana skador som uppkommer genom oaktsamhet eller försumlighet. Det innebär att du i princip inte är ansvarig om någon av de personer som du svarar för skulle skada lägenheten medvetet (uppsåtligen). Även rena olyckshändelser faller utanför ditt ansvar.

Men du är skyldig att se till att dina gäster och andra som du svarar för sköter sig när de är i lägenheten och i andra utrymmen som hör till den. Det är därför inte självklart att du går fri från skadeståndsansvar om du bjuder dina gäster på sprit och de sedan skadar lägenheten.
Hyresnämnden kan medla mellan dig och din hyresvärd om ni inte på egen hand kan komma överens om vem som ska stå för en skada.

Du hittar vår ansökningsblankett under menyn "Blanketter".

Om medlingen misslyckas, kan hyresvärden i stället vända sig till allmän domstol och få tvisten prövad.

Du hittar lagreglerna i 12 kap. 24 och 25 §§ jordabalken.

Ja, som bostadshyresgäst har du rätt att måla och tapetsera i lägenheten. Du får stå för kostnaderna själv och du kan inte begära att hyresvärden ersätter dig för dina utlägg när du flyttar.

Om du gör ett dåligt arbete, om din färgsättning blir alltför avvikande eller ditt tapetval alltför extremt kan du bli ersättningsskyldig.

Du hittar lagregeln i 12 kap. 24 a § jordabalken.

Du får måla och tapetsera utan att fråga hyresvärden först och du får "utföra därmed jämförliga åtgärder". Det innebär att du också har rätt att

  • montera persienner  
  • byta golvlister
  • lägga in heltäckningsmattor på linoleumgolv
  • byta innerdörrar och dörrvred
  • sätta upp träpanel i hall och i rum.

Däremot har du inte rätt att bygga om köket utan hyresvärdens tillstånd.

Du hittar lagreglerna i 12 kap. 24 och 24 a §§ jordabalken.

Det är din hyresvärd som ska bevisa att han eller hon har rätt till ersättning.  Om du inte tycker att du är skyldig att betala, kan du låta bli.

Hyresvärden kan då agera rättsligt. Det första som i så fall normalt händer är att du får ett inkassokrav. Om du meddelar inkassoföretaget att du inte delar hyresvärdens syn på saken, kan inkassoföretaget inte driva in fordringen.

Samma gäller om hyresvärden går vidare till kronofogdemyndigheten. Om du nekar till att du är betalningsskyldig (bestrider), kan inte heller kronofogdemyndigheten driva in fordringen.

Hyresvärden kan då gå till allmän domstol. Domstolen gör en objektiv prövning enligt gällande lag.

Hyresnämnden får medla i tvister om skadestånd. Medlingen går ut på att hjälpa parterna att hitta en frivillig uppgörelse. Nämnden kan inte fatta beslut i en sådan tvist.

Om du tycker att hyresvärden har rätt till en del av den ersättning som han kräver dig på, bör du betala den delen inom den tid som framgår av fakturan. Du bör samtidigt skriva till hyresvärden och förklara varför du väljer att behålla resten av det belopp han kräver.

Du hittar lagreglerna i 12 kap. 24 § jordabalken.

Så länge du är aktiv och i tid talar om för inkassoföretaget och kronofogdemyndigheten att du anser att du inte är betalningsskyldig, kan du som privat bostadshyresgäst (fysisk person) inte få en betalningsanmärkning.

Du kan inte heller som privat bostadshyresgäst (fysisk person) få en betalningsanmärkning, om du förlorar målet i allmän domstol. Detta under förutsättning att du eller ditt ombud kommer till förhandlingen.

Du kan läsa mer om när man kan få en betalningsanmärkning på Datainspektionens webbplats (länken öppnas i nytt fönster).

I domstol får du normalt betala hyresvärdens rättegångskostnader om du förlorar målet.

Men om det belopp som hyresvärden kräver dig på motsvarar högst ett halvt prisbasbelopp, handlägger tingsrätten tvisten som ett så kallat "småmål". Om du förlorar behöver du då bara betala

  • hyresvärdens utlägg för en timmes advokatarbete
  • ansökningsavgiften
  • resekostnader
  • kostnader för bevisning
  • kostnader för översättning.

Du hittar aktuellt prisbasbelopp på SCB:s webbplats (länken öppnas i nytt fönster).

Du hittar lagregeln i 1 kap. 3 d § och i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken.



Senast ändrad: 2015-05-05